Mitt humör är som en j*vla rollercoaster. Ena sekunden så är jag jätteglad och andra sekunden så sitter jag och gråter. Jag får ångest så fort jag tänker på allt plugg. Jag skrev ner en läxplanering tidigare för att förenkla mitt pluggande men det verkar bara göra saken ännu värre. Tanken på att jag skulle pluggat hur mycket som helst idag men inte har gjort ett skit, är också ett skäl till min ångest. Jag kan inte hjälpa det, men jag vill så mycket mer än vad jag klarar av. Jag ställer för höga krav på mig själv vilket leder till att jag istället inte får någonting gjort.

Förövrigt så ringde Jens  innan och var supersöt och gjorde mig glad igen. Visserligen så bröt jag ihop ännu en gång efter det men nu har jag suttit och snackat med min käre bror ett tag så nu mår jag bra igen.

Nu har jag fått gråta ut och det känns bättre, jag har överlevt denna motgång tidigare och jag visste att jag skulle göra det igen, nu borde jag bara komma på en lösning också så jag kanske kan undvika det tills nästa gång. Men nu måste jag sova så att jag kan vakna imorgon, för det hade ju varit en fördel, right?

---